Idag avslutas kyrkomötet. Det har varit långa dagar. Större frågor och mindre frågor.
För min del har det varit mycket utskottsarbete och de avgörande frågorna behandlas i salen först i höst. En av långkörarna är förnyelse av de tjänstemannarättsliga stadganden som i utskottet i mycket kommit att kulminera i diskussionerna om en diskrimineringsparagraf för kyrkan.
En av de konkreta frågeställningar gäller frågan om kyrkans lagstiftning och dess förhållande till allmän lag. De rättegångar som pågått under ett par år nu beror på att kyrkan inte har en egen i lagtext införd markering av vad som kyrkan uppfattar som diskriminering. Då gäller allmän lag. Då prövas också vad som är diskriminering eller trosutövning i allmän domstol, vilket nu som känt har skett.
Några av oss i konstitutionsutskottet anser att kyrkan absolut måste definiera vad som ur kyrkans synvinkel är diskriminering. Dit hör ju bl.a en annan syn på religionsfriheten. Det är en i grundlagen tryggad rättighet, men den kan ju inte inom kyrkan tillämpas så att var och en får tro vad han eller hon vill. Att förutsätta kristen tro och medlemskap i kyrkan är inte diskriminering.
En annan frågeställning som står för dörren är äktenskapet. Om - eller när - äktenskapslagen ändras i könsneutral riktning, kan det betyda att kyrkan inte längre utan diskrimineringsparagraf kan hävda det heterosexuella monogama äktenskapet som enda acceptabla form av äktenskapliga förbund.
En med diskrimineringen nära förbunden fråga gäller religionsutövning. Där tillämpas inte för den evangelisk-lutherska kyrkans i Finland del lagen om jämställdhet, dvs just när det gäller religionsutövning.
En diskrimineringsparagraf skulle åtminstone innebära att frågan skulle kunna hållas som en övertygelsefråga, och en fråga inom kyrkan.
Naturlgtvis bör det sägas att kyrkan har en mycket strängare syn på vad diskriminering är än samhället. Det handlar inte bara om det som är skrivet i lag, det handlar om bakomliggande attityder, det handlar om hjärtat.
Men uppfattningarna går djupt isär i dagens kyrka.
De värsta tappningen - enligt min syn - är den rätt allmänt utbredda uppfattningen att samhällets lagstifning utgör normen, och att kyrkan med kvalificerad majoritet måste stagda om avvikelser. Detta skulle leda till det huvudlösa förfarandet att kyrkan skulle vara tvungen att godkänna sin egen syn på nytt med valificerad majoritet i kyrkomötet, t.ex. vad äktenskapssynen beträffar!
Och, som ett ombud i utskottet sade, det finns knappast en enda fråga där kyrkan i dagens läge är enig.
I höst väntar alltså svåra frågor. Förnyelse av de tjänstemannarättsliga stadgandena är en nödvändighet till vissa punkter, men problemet är att en annan syn inför på t.ex. prästen, som i hög gra blir en tjänsteman. Kyrkans tro och undervisning tenderar att bli juridiska frågor, medan de ju är teologiska frågor.
Pekka Huokuna valdes till nytt ecklesiastikråd. Idag väljs ny medlem till kyrkostyrelsen efter Huokuna. Pekka Särkiö var den andra kandidaten, han fick 39 röster, medan Huokuna fick 65 (ur minnet taget, ungefärligt så!)
Eftersom rapporteringar från kyrkomötet finns på kyrkans hemsida, redogör jag inte i detalj för alla frågor. Jag ber dem som vill veta att ta kontakt, här i kommentaren, eller per mail.
Idag är det biskop Gustav Björkstrands sista dag i kyrkomötet som ordinarie biskop i Borgå stift. Det är ännu ganska långt kar tills han pensioneras.
Kyrkomötesgruppen kommer att uppvakta biskopen, även om uppvaktningarna sedan när den tiden är inne kommer att bli flera och större.
Det har varit det ena och det andra under de senaste åren - nu skall vi se framåt och se vad Gud har i beredskap för oss envar.
Men jag vill önska biskop Gustav Guds välsignelse, hälsa och krafter för nya uppgifter och meningsfulla dagar och år!
Henrik
P.S. Publicerade denna i misstag på min "normala" blogg, här hör den hemma.
fredag 8 maj 2009
tisdag 5 maj 2009
Kyrkomötesnytt
Idag 5.5 har egentligen ingenting nytt ännu hänt - frågan om åländska kyrkoherdars språkkunskaper i finska gick vidare till utskottet, så också initiativrätt för UK till stiftsfullmäktige. Så frågorna dryftas sen när betänkandena kommer.
Men i utskotten diskuteras nu frågor för fullt. En av de frågeställningar som kan bli en ödesfråga för kyrkan är hur man förhåller sig till diskrimineringen - närmast sedd ur de nu aktuella och kommande hotbilderna när det gäller vår äktenskapslagstiftning. Det är nämligen helt klart att målsättningen är en könsneutral äktenskapslagstiftning, detta sades bland annat i riksdagens behandling av homoadoptionerna i riksdagen.
Det handlar inte om ett angrepp på enskilda människor, utan om den undervisning och vägledning som kyrkan ger i en fråga som är helt tydlig i Guds Ord.
Konstitutionsutskottet skall avge utlåtande, och lagutskottet skall sedan prestera ett betänkande som ligger till grund för beslutet i höst.
Hälsn från Åbo
Henrik
Men i utskotten diskuteras nu frågor för fullt. En av de frågeställningar som kan bli en ödesfråga för kyrkan är hur man förhåller sig till diskrimineringen - närmast sedd ur de nu aktuella och kommande hotbilderna när det gäller vår äktenskapslagstiftning. Det är nämligen helt klart att målsättningen är en könsneutral äktenskapslagstiftning, detta sades bland annat i riksdagens behandling av homoadoptionerna i riksdagen.
Det handlar inte om ett angrepp på enskilda människor, utan om den undervisning och vägledning som kyrkan ger i en fråga som är helt tydlig i Guds Ord.
Konstitutionsutskottet skall avge utlåtande, och lagutskottet skall sedan prestera ett betänkande som ligger till grund för beslutet i höst.
Hälsn från Åbo
Henrik
måndag 4 maj 2009
Kyrkoherde och annat
Idag har kyrkomötet inletts med mässa i den gamla och vackra S:t Marie kyrka. Biskop Seppo Häkkinen predikade och fungerade som liturg, biträdd av präster och lekmän från St Michels stift.
Kyrkan är öppen för alla, men inte för allt, sade biskop Häkkinen bl.a i sin predikan över Joh 14:1-6. Han betonade kristendomens unika värden, och att Jesus Kristus är sanningen, den enda vägen till Gud. I en tid som präglas av pluralism och mångkultur är det viktigt att framhålla detta.
Den längsta diskussionen - remissdebatt - gällde valet av kyrkoherde. Åsiktena är mycket delade, en del håller hårt på det gamla systemet med direkta val, andra förespråkar en förändring, där valet anförtros församlingsråd eller fullmäktige (beroende på församlingens organisation). I debatten framkom tydligt att frågan i hög grad gäller profileringen av kyrkoherden, dvs vad man väljer. Större beredskap att leda församlingen i egenskap av dess personalchef och förvaltningschef betonades.
Kyrkomötets andra viceordf. Timo Sahi sade öppet att det förefaller som om en majoritet bakom förslaget att kyrkoherden väljs genom indriekta val (av förtroendeorgan) inte kan fås. Därför antydde han möjligheten att man skulle ha två olika system, ett där khden väljs direkt av församlingsmedlemmar, ett (t.ex. i större församlingar) där församlingsrådet eller kyrkofullmäktige väljer.
Åsikterna är som väntat mycket delade.
Stig Kankkonen talade för direkta val och förundrade sig över logiken i förslaget (bl.a att man på grund av lågt röstningsdeltagande vill byta valsystem, alltså till ett system där röstningsprocenten är lika låg).
Jag delar Kankkonens syn. Jag tror inte att de bara är i små församlingar man vill ha direkta val. Också i Helsingfors finns det sådana som tänker så. Jag anser att man genom andra åtgärder kan förvissa sig om att khden kan leda församlingen: bredda ledarskapet, satsa på utbildningen av kyrkoherdar.
Nu går frågan till Lagutskottet, som skall inbegära utlåtande av Konstitutionsutskottet. Knappast kommer något beslut nu.
I korridorerna diskuteras också vaket av ärkebiskop. Också där är åsikterna delade. Dock finns det åtminstone tillräckligt många som betonar att ärkebiskopen är biskop i ett stift (han bör ha pastoral uppgifter) samtidigt som han är primus inter pares (=den första bland jämlikar). Jag tror inte det i detta skede blir förändringar.
Valet av ecklesiastikråd efter Seppo Häkkinen ser ut att bli en affär mellan två, men detta baserar sig på korridordiskussioner och ännu kan ngt annat namn dyka upp.
De frågor som behandlats idag går till utskott, därför är det skäl att invänta betänkanden först.
Kulturminister Stefan Wallin besökte kyrkomötet idag och höll ett uppskattat anförande, som bl.a innehöll goda nyheter om samfundsskatteandelen, som höjs för åren 2009-2011 (alltså retroaktivt från början av detta år). Om jag minns rätt (kolla detta!) var det från ca 1,75% till 2,55% - vilket innebär en kännbar hjälp i en situation där kyrkans skatteinkomstbortfall är stort.
Hoppas vi kan förvalta möjligheterna rätt och göra rätta prioriteringar i kyrkan!
Kvällen var information (kanske borde man läsa: lobbande?) för HeTa, projektet som skall samordna personal- och ekonomiförvaltningen i kyrkan. 200 anställda...! Jag tänder inte, tror att det blir dubbelkörning, församlingarna måste ändå ha ekonomisk övervakning mm på lokalplanet. Skulle det inte bli billigare genom att köpa ekonomitjänster på närmare håll, och ha en kontakperson som alltid kunde svara på "kvistiga frågor", som skulle bevaka lagstiftning mm? Denna fråga är inte på agendan, men det ser ut som om frågan är avgjord - det kommer!
Här behövs tydliga reaktioner från fältet!
Så hoppas vi på god fortsättning!
hälsn från kyrkomötet
Henrik
Kyrkan är öppen för alla, men inte för allt, sade biskop Häkkinen bl.a i sin predikan över Joh 14:1-6. Han betonade kristendomens unika värden, och att Jesus Kristus är sanningen, den enda vägen till Gud. I en tid som präglas av pluralism och mångkultur är det viktigt att framhålla detta.
Den längsta diskussionen - remissdebatt - gällde valet av kyrkoherde. Åsiktena är mycket delade, en del håller hårt på det gamla systemet med direkta val, andra förespråkar en förändring, där valet anförtros församlingsråd eller fullmäktige (beroende på församlingens organisation). I debatten framkom tydligt att frågan i hög grad gäller profileringen av kyrkoherden, dvs vad man väljer. Större beredskap att leda församlingen i egenskap av dess personalchef och förvaltningschef betonades.
Kyrkomötets andra viceordf. Timo Sahi sade öppet att det förefaller som om en majoritet bakom förslaget att kyrkoherden väljs genom indriekta val (av förtroendeorgan) inte kan fås. Därför antydde han möjligheten att man skulle ha två olika system, ett där khden väljs direkt av församlingsmedlemmar, ett (t.ex. i större församlingar) där församlingsrådet eller kyrkofullmäktige väljer.
Åsikterna är som väntat mycket delade.
Stig Kankkonen talade för direkta val och förundrade sig över logiken i förslaget (bl.a att man på grund av lågt röstningsdeltagande vill byta valsystem, alltså till ett system där röstningsprocenten är lika låg).
Jag delar Kankkonens syn. Jag tror inte att de bara är i små församlingar man vill ha direkta val. Också i Helsingfors finns det sådana som tänker så. Jag anser att man genom andra åtgärder kan förvissa sig om att khden kan leda församlingen: bredda ledarskapet, satsa på utbildningen av kyrkoherdar.
Nu går frågan till Lagutskottet, som skall inbegära utlåtande av Konstitutionsutskottet. Knappast kommer något beslut nu.
I korridorerna diskuteras också vaket av ärkebiskop. Också där är åsikterna delade. Dock finns det åtminstone tillräckligt många som betonar att ärkebiskopen är biskop i ett stift (han bör ha pastoral uppgifter) samtidigt som han är primus inter pares (=den första bland jämlikar). Jag tror inte det i detta skede blir förändringar.
Valet av ecklesiastikråd efter Seppo Häkkinen ser ut att bli en affär mellan två, men detta baserar sig på korridordiskussioner och ännu kan ngt annat namn dyka upp.
De frågor som behandlats idag går till utskott, därför är det skäl att invänta betänkanden först.
Kulturminister Stefan Wallin besökte kyrkomötet idag och höll ett uppskattat anförande, som bl.a innehöll goda nyheter om samfundsskatteandelen, som höjs för åren 2009-2011 (alltså retroaktivt från början av detta år). Om jag minns rätt (kolla detta!) var det från ca 1,75% till 2,55% - vilket innebär en kännbar hjälp i en situation där kyrkans skatteinkomstbortfall är stort.
Hoppas vi kan förvalta möjligheterna rätt och göra rätta prioriteringar i kyrkan!
Kvällen var information (kanske borde man läsa: lobbande?) för HeTa, projektet som skall samordna personal- och ekonomiförvaltningen i kyrkan. 200 anställda...! Jag tänder inte, tror att det blir dubbelkörning, församlingarna måste ändå ha ekonomisk övervakning mm på lokalplanet. Skulle det inte bli billigare genom att köpa ekonomitjänster på närmare håll, och ha en kontakperson som alltid kunde svara på "kvistiga frågor", som skulle bevaka lagstiftning mm? Denna fråga är inte på agendan, men det ser ut som om frågan är avgjord - det kommer!
Här behövs tydliga reaktioner från fältet!
Så hoppas vi på god fortsättning!
hälsn från kyrkomötet
Henrik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
